< Portfolio /

Hårdgjorda gröna ytor

Körbar grusöverbyggnad av bl.a vanlig stenkross, pimpsten och biokol.

Växtetablering huvudsakligen ängsfrösådd samt spontanetablering. Testyta utförd av SEs.

>  Schotterrasen

>  LAWN-projektet

>  Messy Ecosystems, Orderly Frames (Cues to care)

En gång-, cykel- eller köryta behöver vara stabil för att fungera. Detta görs genom att man packar en överbyggnad av stenkross. Ovanpå det packade stenmaterialet läggs ett lager av asfalt eller grus. Det finns dock en lång rad nackdelar med dessa helgrå hårdgjorda ytor. En viktig nackdel är att täta material som asfalt inte släpper igenom dagvatten*, en annan är att grusytor kräver skötsel för att hindra igenväxning av ogräs.

 

En lösning på problemet är att göra grusytor som är igenvuxna från början, dvs. är gröna och hårdgjorda, men där det som växer inte uppfattas som ogräs. Det som skiljer ytorna från vanliga hårdgjorda ytor är en inblandning med organiskt material. Denna teknik är utvecklad i Tyskland och kallas där schotterrasen. I Sverige har tekniken inte slagit igenom. Läs mer om schotterrasen här (engelska). Nackdelarna med schotterrasen handlar delvis om utseendet. Där det är högt slitage slits vegetationen bort och vilket kan uppfattas negativt.

 

SEs har sedan 2008 gjort egna försök med en varierad inblandning av olika växtsubstrat, växtetableringstekniker samt slitagenivåer. Detta efter att ha grubblat över hur man på ett mer hållbart sätt skulle kunna utföra grusytorna på Uppsala resecentrums alla cykelparkeringar.

 

* "Täta" material kan göras genomsläppliga, men det krävs vanligen skötsel för att ta bort det finmaterial som med tiden täpper igen hålrummen.

 

©SEs landskap 2016    sofia@eskilsdotter.se    Tel 070-456 6446